I mina drömmar är det såhär det är
Dom senaste dagarna har jag känt mig som ett nervvrak, jag vet inte om jag ska vara glad eller ledsen. Vill hellst vara båda två känns det som. Jag har träffat kanske den underbarast killen på jorden och det borde jag vara glad för. Men ändå kan jag inte låta bli att känna att just idag så suger livet. Och så har det känts nu några dagar. Vissa sekunder vill jag bara lägga mig ner och gråta, skita i allt och bara vara, dra täcket över huvudet eller åka och gömma mig för omvärlden. Jag vill få motivation för att orka med. Jag vill se en framtid för att orka. Jag vet att jag förmodligen har en framtid, men det är inget som taggar mig för att ens orka försöka komma dit.
Jag vill vara kär.
Jag vill resa härifrån.
Jag vill bli klar med matten.
Jag vill bli klar med historian.
Jag vill bli polis.
Jag vill bli den där perfekta tjejen, som är smal och har det där långa lockiga håret med dom där underbara blåa ögonen.
Jag vill ha ett hus.
Jag vill ha barn.
Jag vill bli gift.
Jag vill jobba.
Jag vill komma igång med min träning igen.
Jag vill leva.
Life sucks.
Over and out.
Iallafall för stunden.

~930802~